Och det gick bra. Men sista km var fan jobbig. Förmodligen av vätskebrist! När jag kravlat mig sista biten till huset klunkade jag vatten och kämpade för att få i mig. Sedan blev det cykel ned till stranden för att bada. Och det gjorde jag. Idag var det lite kallare i vattnet dock, men jag lyckades vara i en stund ändå. Det var lite märklig känsla dock att bada efter att ha blivit så varm, som om vattnet blev ännu kallare av att jag redan var så varm.
Sedan låg jag och pustade ut en god stund och mådde bra i solen på klippan och njöt.
Det finns inget att klaga på alls just nu. Det är vackert väder, humöret på topp, jag har allt jag behöver och jag mår bra i mig själv och min själ. :)
Kosten går bra fortsatt, men igår eller om det var i förrgår, drabbades jag av en märklig känsla. En "nej stopp fy fan jag ORKAR INTE ÄTA NU" känsla. Fast magen knorrade så var det bara stopp och nästan omöjligt att tänka på att försöka laga något. Jag gjorde det ändå, men orkade bara äta hälften. (Jag som är rätt glupsk av mig annars. Men nej. Det var bara stopp.) Och den känslan har liksom inte släppt. Jag har fått tvinga i mig maten senaste två dygnen. Det sista jag gjorde var att käka vispad grädde med några hallon i och det tog tid att käka, men gick ned. Jag blir något oroad att jag inte skall få i mig nog med mat för att hålla uppe förbränningen.
Men från tidigare erfarenheter så vet jag att man har sina "mätt" dagar, och sina "hungriga" dagar. Det är bara att följa med i svängarna och käka när man behöver göra det.
Ja det var dagens filosoferande.
// Teal
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar